På dag fem, söndagen, tog vi tunnelbanan ut till utkanterna av London till Kew och deras botaniska trägård. Man får ett fint välkomnande när man kommer fram.
Inne på Kew Gardens har de många olika viktorianska växthus. Det första växthuset vi besökte var Palmhuset. Rätt mäktigt.
Där inne fanns det en massa spännande växter, som bananer t ex. Mycket att titta på och studera med andra ord.
Högt i tak och mycket glas också. Vackert.
Bästa delen var nog att man kunde gå upp för en vacker spiraltrappa för att sedan kunna gå längs med trätopparna inne i växthuset.
Och ner för samma trappa kom man ner till en massa olika akvarium med fiskar och olika undervattenslandskap. Detta med koraller tyckte jag mest om.
Nästa växthus vi besökte var det minsta i hela trädgården med solrosor utanför. Inuti fanns vattenväxter, chiliplantor och underbart vackra liljor.
I ett annat, lite nyare växthus fanns det ökenlandskap,
köttätande växter och orkidéer.
Mer vattenväxter.
Mer solrosor.
På väg till lunchen gick vi förbi detta spännande träd, ett monkey puzzle tree eller brödgran som det heter på svenska.
Trädet upptäcktes under 1800-talet i Chile och en forskare konstaterade att "it would puzzle a monkey to climb that" (infon är från skylten som stod framför trädet). Och jag kan förstå att uttrycket fastnade, det är bland det konstigaste jag sett.
Lunchen käkade vi i det gamla orangeriet som de gjort om till restaurang. Vi åt smörgåsar (igen) och jag drack en ekologisk ginger beer, som är en av mina favoritdrycker.
Efter lunch gick vi till Kew Palace.
Tittade på hur det fina folket åt förr.
Och vad de gjorde på sin fritid.
Kollade på tjusiga tak.
Och tjusiga smycken.
Klart att man ska ha en trägård i en trägård, eller hur? I bakgrunden ser ni Themsen som rinner förbi.
Sedan gick vi vidare till köksträdgården och det tillhörande huset där tjänstefolket bodde.
Ganska fancy med badkar, inte så helt längre dock.
I köket hade de folk som visade hur de lagade maten och lät de som ville provsmaka.
Sedan gick vi vidare till det största växthuset. På vägen dit gick vi förbi några jättelika svampar.
Det här växthuset var anledningen till att vi besökte trägården, det skulle nämligen stängas för att renoveras och söndagen var sista dagen man hade möjlighet att besöka det på fem år.
Växthuset kallas det tempererade huset och hade växter från olika tempererade delar av världen.
Växthuset var så stort att det var svårt att fånga på bild. Jag har dock gjort ett försök eftersom det är en så vacker byggnad.
De hade även en gångväg som de byggt uppe i luften så man kunde gå längs med trädtopparna och få en blick över trägården.
Det var rätt högt upp.
När vi kommit ner på marken igen la vi oss på marken vid en damm och vilade fötterna. Det blir en ganska lång promenad när det finns ca 150 hektar att ta sig igenom och då såg vi inte ens allt.
Vi fick även njuta av en påfågel som spatserade runt på gräsmattan framför oss. Dock så fick den inte vara ifred för alla barnfamiljer som jagade runt den för att få ett kort.
Efter en liten paus promenerade vi vidare för att kolla på bambuskogen och tog oss sedan tillbaka till utgången för att åka hem igen. Om ni någonsin är i London och inte vet vad ni ska göra rekommenderar jag er verkligen att ta er ut till Kew. Det är er perfekt söndagsnöje.
Ta hand om er!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar